01 mars 2007

Russinleken


Jag tror mig ha hittat min jämlike. In i det sista har sökandet varit nästintill hopplöst och kämparglöden dött ut allt mer. Länge har jag famlat i mörker och sökandet har pågått i det tysta. Frågan kvarstår dock än. Vad är det egentligen jag söker?
Har jag nu funnit detta geni, som trots att hans idé är helt absurd och nästan kan verka besatt har gjort verklighet av sin dröm? Om så är fallet får han icke passeras obemärkt. I morgon dag ska jag ta mig till platsen för att beskåda ett mästerverk utan like. Jag tror mig nästan kunna våga påstå att mästerverket, till trots sitt ringa tilldelade utrymme, samt sitt något begränsande urval kan bli en upplevelse för livet.

Det ända som inte får hända just nu är att jag blir besviken…

1 kommentar:

Anonym sa...

Anna, du var inte ute och slog sönder stan igår väl? Dom verkar lite knäppa i huvudet där du bor.