Livslyx

Idag har det införskaffats, brödet alltså. Det som jag länge spanat in och velat ha, men inte ha ansett mig vara tillräckligt solvent för att få inneha. Men så finns det dagar som denna, då man helt plötsligt känner sig rik, eller i alla fall väl värd ett bröd av högsta kvalitet. I Stockholm med omnejd finns det relativt få bra brödbodar, med tanke på den, visst inte stora men åtminstone medvetna stadsbefolkningen. Gateau, Vetekatten, Sturekatten, Stinas bageri och Xoko kan väl nämnas som bra exempel, där man för det mesta finner ett bra bröd, men annars är det ganska ont om dem. Så här om dagen, då jag fann ytterligare en butik blev jag nästintill lite förvånad; Mariannes fiskaffär. Egentligen har jag vetat att de säljer bröd där ganska länge, men haft för mycket fördomar för att våg prova. Men där hade jag fel. Det nyinförskaffade brödet var precis så bra som det skulle vara, och farbrodern som sålde det såg precis ut som en farbror som säljer just fisk och bröd ska se ut. Han hade stort vitt skägg, kulmage, förkläde och var nästintill oförskämt trevlig och kunnig inom bröd- och fiskbranschen. Jag blev mycket nöjd, om än 45 kronor fattigare. Nu ska jag börja spara till nästa önskan: en vit klänning med spets, vilket tar längre tid, för den kostade alldeles mycket mer än 45 kronor.